En god vän hade haft en tuff arbetsperiod och såg äntligen fram emot en semester och en resa där allt kunde rensas ur hjärnan med en god bok. Äntligen skulle den där efterlängtade boken som han hörde talas om för några månader sedan på en fest inköpas.
Den var nyutgiven i november och borde vara lätt att få tag i ett halvår senare, men nej. "Boken är utgången", sa personalen - "kanske vi kan beställa den?" Bokhandeln hade redan returnerat alla böcker som fanns kvar och satsat på nyheter.
Min vän hade ont om tid - skulle flyga nästa dag och ringde runt till sina vänner. Kanske har någon ett ex i bokhyllan.

Vart är vi på väg? Är ett halvt år gamla titlar mogna för antikvariat? Och i så fall - hur ska läsarna kunna uppdatera sig om bäst-före datum. Kanske det är dags för en märkning som med livsmedel. "Utgivningsdatum xx", "Utgångsdatum inom 6 månader", "bör konsumeras inom föreskriven tid, annars kan boken endast specialbeställas".

Nästa fråga uppkommer om när en bok blir "klassiker". Troligen efter ett år eller så...

Vanligtvis försöker vi själva beskriva branschen i nutid och ta upp intressanta frågor. Men vi kan inte undanhålla er ett inlägg i debatten från en av svensk litteraturs giganter - Frans G Bengtsson. Vi hämtar detta från De långhåriga Merovingerna från 1938, alltså snart 80 år sedan, där han lägger ut texten om förlagsbranschen. Man kan fråga sig om hans tankar står sig även idag?
"En normal yrkesmässig bok i våra dagar skrives som bekant på sex veckor och dör på tre; den skrives sällan av personer som kunna skriva och än mer sällan av personer som har något att skriva om. Dess funktion ar tvåfaldig: den skall förse sin författare med ett levebröd, jämte vederbörlig rang av snille, och den skall förse tidningars, magasins och förlags maskinerier med nödig mäld; läsekretsen behöver den däremot inte förse med någonting, det är nog att den blivit köpt. Varje författare strävar så gott han kan på att de utmätta sex veckorna (mer tidsspillan än så kan naturligtvis saken ändå inte gärna vara värd, bröder emellan), och eftersom han i genomsnitt med bästa vilja i världen inte kan någonting, blir totalresultatet det vi se omkring oss: karakter av gallimatias, laviner av dravel, smörja utan namn. De tekniska apparaterna för litteraturproduktion kan ökas i det oändliga, så länge en publik villig att svälja finns att påräkna; men tillgången på litteraturproducerande talanger kan tyvärr inte ökas på motsvarande sätt."
(ur De långhåriga Merovingerna)

I Hällefors kommun, Kalix och Sigtuna har biblioteken lagts ut på entreprenad. I Hällefors är det den lokala bokhandeln som fått uppdraget. Bakgrunden är att alla kommuner ska kunna erbjuda ett folkbibliotek enligt bibliotekslagen. Alltså kan ett bibliotek dels låna ut böcker och dels sälja böcker. Över hundra kommuner saknar bokhandel!
Hmm,..
Tänk om bibliotek får möjlighet att sälja böcker - exempelvis mot beställning? I vart fall i de kommuner som inte har en bokhandel. Det borde öka läsintresset. Lokal litteratur får chansen, äldre titlar och böcker som annars inte syns i floden.
Bokhandeln fungerar nästan som bibliotek och har ett brett sortiment av nya titlar, men ofta kan man bara ta in några få till butiken. När de är sålda beställer man inte nya utan kunderna får komma in och beställa, vilket känns besvärligt. Lokalerna är begränsade och 10-topp listan och kampanjvaror tar upp säljytorna. 
Där kan biblioteken spela en roll. Beställ på biblioteken och prata med kunnig personal. Författare från små förlag får en röst. "Svårare" litteratur får en chans. Titlar som är mer än 2 år gamla får ett längre liv. 
Om bokhandel kan bedriva bibliotek, borde bibliotek kunna bedriva bokhandel?
Kanske skulle sortimentet se annorlunda ut om bara en bok av varje författare exponeras samtidigt. Kunnig personal som vet mycket om författare och kan ge råd. Kanske lite reklam för lyrik så att man slipper krypa på golvet för att hitta Tranströmer (bilden). Eller sprida mer kunskap om utländska författare. Tanken svindlar... 

Alla springer i ekorrhjulet.
Författarna hinner inte läsa kollegernas böcker och skaffa sig bakgrund och referenser för sitt eget skrivande då boken måste bli klar och nästa måste fram.
Förlagen orkar inte ta itu med högarna av nya manus från debutanter och andra författare man inte redan har kontrakt med. Lektörerna hinner läsa 20 sidor innan nästa manus landar på bordet.
Bokhandelns kedjeinköpare får en 5-minuters introduktion av förlagets representant och måste fatta beslut om 3 eller 10 per butik. Vilken rabatt man får är viktigare att diskutera än bokens kvalitet.
Bokhandlarna får ett sjok av nya böcker varannan vecka och det blir mer nattjobb än nattläsning att packa upp, prismärka och returnera. Det som hamnar i skyltfönstret är rena lotteriet, eller bestäms uppifrån. Om inte boken hamnat rätt i butiken är den död efter tre månader. 
Bokhandelsmedarbetarna som möter kunden måste packa returer innan man själv hunnit läsa boken och kanske kan ge en sökande kund ett riktigt kul läsetips.    När returen hamnar i lagret i Falun, återstår frågan - vad var det egentligen som hände? Och möjligen - när kommer pocketen? Kort därefter måste man beställa in igen när ryktet gått bakvägen att - den här måste du läsa! 
Recensenterna är bortrationaliserade från redaktionerna och blivit bloggare med en mindre skara trogna läsare. Enstaka signeringstillfällen ger en chans att träffa författaren live. 
Bokälskaren hinner inte reagera. Hen vill fortfarande tro att nästa läsupplevelse finns där ute. Att någon vet. Att någon brytt sig om att ge hen just det rätta tipset. Är det bara bokälskaren som har tid? Kan ingen stoppa hjulet?

Tänk dig att du går in i klädbutik efter klädbutik, KappAhl, H&M, Joy, Lindex, ICA Maxi, Ullared, NK, nätbutiken..eller den fina boutiqen. Du är ute efter ny inspiration. Men alla butiker har exakt samma sortiment, exakt samma varumärken, exakt samma skyltning. 
Nord-Korea skulle du nog tänka.
Men dessutom visar det sig underligt nog att det enda som skiljer är priset. Lindex tar 200 kr för samma plagg som NK tar 1000 kr för. ICA tar 100. Troligen skulle de ca 30000 klädbutikerna i Sverige snart smälta ned till några hundra om det var så. Kanske det inte ens skulle finnas en klädbutik i varje kommun. Det skulle inte behövas.
Så ser det ut i bokhandeln idag. Vi har inte ens en bokhandel i varje kommun. Vi har fler bibliotek än boklådor. Beror det på likformigheten? Bristen på variation och sortiment? Vill kunderna ha det så när det gäller böcker, men söker variation när de köper allt annat - kläder, skor, mat, inredning, TV-kanaler.
Tänk att du går från bokhandel till bokhandel och vet att just den där butiken är bra på översatt utländsk litteratur. Den andra butiken jobbar med lite mindre förlag och överraskar med författare du inte sett någon annan stans. En tredje,..
Nej förlåt jag måste dilla. Troligen är det influensan

Barn idag surfar, youtubar, spelar och chattar. När jag var i mina barns ålder tränade man på skrivstil, målade, byggde kojor och var mer aktiv.
Förändringar kan vi inte påverka och vår digitala vardag är ett faktum. Mina barn behärskar engelska bättre än de flesta vuxna, de lär sig mycket om vad som händer i världen och de släcker sin informationstörst med google, youtube och annat.
Den absolut bästa närheten och kontakten jag har med mina barn är när vi kryper ner mellan kuddarna i sängen, ligger tätt, tätt ihop och läser en bok tillsammans. Vi läser, fantiserar och diskuterar. Vi analyserar, berättar och lever oss in i berättelsen.
Varje gång blir vi fast i boken och tiden rinner iväg. Allt runt omkring glöms bort. 
När de nu börjar komma upp i undre tonåren börjar idrott, kompisar och ännu mer dataspelande ta över. Skolan börjar bli tuffare och alla nationella prov och undersökningar säger att pojkar har svårare att klara matematiken i skolan. Det har med läsförståelsen att göra. Det svenska språket är vår grund till allt lärande. För att hjälpa våra två söner och stimulera deras läsande får de varje kväll läsa en halvtimme i sängen innan vi släcker lampan, under förutsättning att de lägger sig i tid. Är de i säng 21.30, får de läsa till 22.00. Är de inte i säng till 21.30 släcks lampan direkt. Du må tro att dom är motiverade till att lägga sig i tid och att få läsa - och tro mig, de läser och läser!

Med vänlig hälsning
Camilla Berthilsson
 

Att ge bort en bok i julklapp år en lika klockren succé varje år. Helst en nyutkommen, spännande författare eller bok som blir en bästsäljare nästa år, där mottagaren kan skryta med att läst den bland de första.
Att den ska vara inslagen är självklart - men ska paketet vara mjukt eller hårt?
Inbunden så klart! Eller?
Pocket är för resan eller hängmattan. Lite billig som julklapp tycker somliga, En rejäl, lyxig inbunden år det som gäller, tycker andra. Men det handlar snarare om nyheten. 
Vem vill ha en gammal klapp? En bok som redan alla andra läst - boken om Zlatan, två år senare? Då är julstämningen i fara. 
Många nya böcker ges numera ut i mjukt format redan från början, i så kallat danskt band, med flik och format som en stor bok, men lättare och smidigare att ha med i väskan. Pocketens fördelar, men med nyhetsvärdet samtidigt.
Det avgörande är just nyheten - överraskningen. Boken måste vara ny!
Hallonbergen är en sådan bok. En bok som skapar diskussion. Mjuk (danskt band) - men ändå hård (förortens villkor). Eller Dödens Klackar. Lyxen och spänningen (glamorös thriller) - men redan samtalsämne till nyårsfesten.

God Jul!

 Alla vet att boken är den säkra klappen under granen. Här är tre riktigt heta tips från EA Förlag. 

Till bästa vännen:  HALLONBERGEN - Era lagar, våra regler.
Tommy Deogan skriver om vänskap, kärlek och konflikter i förortsmiljön. Det är äkta. Tommy är själv uppväxt i Hallonbergen och vet exakt vad skillnaden är mellan "era lagar - våra regler"
Till far i huset:  SOLO - James Bond romanen om 007. 
James Bond filmerna rullar kväll efter kväll. Men James Bond i Ian Flemings anda är något helt annat. Visst känner du igen Bond själv, M och Felix - men här är skurken Kobus Breed och bilen är en fyrhjulsdriven Jensen. Det är William Boyd som skrivit boken, med handlingen förlagd till 1969 och Afrika.

Till mor med hälsan som intresse: HÄLSOFÄLLAN 
Det handlar om den moderna maten. Om fällorna och de goda råden. Är verkligen ekologisk mat detsamma som nyttig mat. Hur gör matindustrin för att få dig mer intresserad av fel mat. Och är lättmjölk i själva verket en hälsofara? Ulla Gabay har studerat ämnet i fyra år. Professorer hyllar den för att den tar upp sanningarna. 

Eva Ahlkvist, 
 

Internationella forskare har länge varnat för de skadliga effekterna av sockret laktos och proteinet kasein som finns i mjölk. Men att ifrågasätta mjölkdrickandet på våra breddgrader ses närmast som en dödssynd. Därför väckte det stort uppseende i förra veckan när ett svenskt forskarlag svor i den svenska mjölkkyrkan.

Människan är det enda däggdjur som indirekt fortsätter att dia i vuxen ålder. Dessutom mjölk från en främmande art. Och svenskarna är högkonsumenter i jämförelse med övriga världen. Enligt organisationen Svensk Mjölk drack svensken 2008 i snitt 101 liter per person och år. Trots det hör Sverige till de värst utsatta länderna i världen med cirka 100 000 frakturer per år på grund av benskörhet. Enligt Riksföreningen Osteoporotiker (ROP) drabbas varannan kvinna och var fjärde man. Samtidigt är det ett känt faktum att låg eller ingen mjölkkonsumtion, som i Afrika och Asien, går hand i hand med låg benskörhet.

Mjölksocker driver på åldrandet 

Ett svenskt forskarlag från Uppsala Universitet och Karolinska Institutet slår nu efter tjugo års studier av 61 000 kvinnor och 45 000 män fast att risken för benskörhet och för tidig död i hjärt- kärlsjukdomar och cancer ökar med mjölkdrickandet . Enligt studien som publicerats i British Medical Journal, BMJ, sägs det hela bero på oxidativ stress. En biokemisk process med syreföreningar som skadar celler och organ. I fallet med mjölken orsakad av att kroppen via enzymet laktas kan bryta ner mjölksockret laktos och sedan ta upp det i form av D-glukos och D-galaktos.

Problemet är att galaktos vid djurförsök har visat sig påskynda åldrandet, ge kroniska inflammationer, försämra nervcellerna (demenssjukdomar), minska immunförsvaret och orsaka genförändringar. Fermenterade (jästa/syrade) mejeriprodukter som yoghurt, surmjölk och ost och har däremot visat sig effektiva både mot sjukdomar och för magbakterierna. http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015

Mjölk kalkar ur skelettet & frigör opioider

Det svenska forskarlaget är långt ifrån ensamma i sina slutsatser om riskerna med att dricka mjölk. Redan 2011 gick Johns Hopkins University i USA ut med en allvarlig hälsovarning angående för höga nivåer i kosten av animaliska produkter, inklusive mjölk.

När kroppen ska bryta ner (metabolisera) animaliska proteiner (ex kasein i mjölk) uppstår sura föreningar i form av svavelsyra och organiska syror som ökar surhetsgraden i blodet. Utöver långvariga inflammationer i kroppen som kan leda till kroniska sjukdomar, orsakar de här syrorna läckage av kalcium från skelettet. Vilket beror på att blodet alltid måste hålla ett pH-värde på mellan 7.35 – 7.45 för att inte ett livshotande tillstånd ska uppstå. Blir blodet för surt läcker därför basgörande kalcium ut från benmassan för att neutralisera syrorna, varvid bentätheten minskar. http://www.johnshopkinshealthalerts.com/alerts/osteoporosis/protein-osteoporosis-prevention_5826-1.html

En annan studie som nyligen publicerades i Journal of Nutritional Biochemistry tar upp problemen med hur mjölkproteinet kasein (precis som veteproteinet gliadin) frigör opioider i kroppen. En slags proteiner som binder till cellerna och därigenom hindrar upptaget av cystein som ingår i antioxidanten Glutation – GSH (tripeptid som bildas av cystein, glutaminsyra och glycin). Antioxidanter som skyddar lungor, bygger upp immunförsvaret, avväpnar cancertumörer, avgiftar levern och driver ut tungmetaller ur kroppen. Minskar nivån av cystein orsakar det i sin tur negativa förändringar i GSH. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0955286314001144

Kalktillskott är inget bra substitut 

Men det är inte bara kalken i mjölken som utgör en fara för kroppen. Ett forskarlag från Nya Zeeland, England och USA gick igenom 11 studier av 12 000 äldre personer. Under fyra år hade hälften av gruppen fått kalktillskott och andra hälften fått verkningslösa placebopreparat. Enligt forskarnas metastudie som publicerades 2010 i BMJ konstaterade att 30 procent av gruppen som tagit kalktillskott fått hjärtinfarkt.

”Människor tror att kalktillskott är naturliga men de är verkligen inte naturliga alls. Medan experterna inte är säkra på de biologiska mekanismerna runt hur kalktillskott kan skada kroppen, har studier bakåt länkat höga nivåer av kalk i blodet till fler hjärtattacker och skador på blodkärlen. Om man tar kalktillskott, går nivåerna av kalk upp i blodet till toppen av en normal nivå under de följande 4–6 åren. Det sker inte om man får i sig kalken via kosten, för kalken från mat absorberas långsamt så att nivåerna i blodet knappast förändras alls. Människor har alltid fokuserat på blodfetterna som orsak till plackbildning men det finns ökande bevis för att även kalknivåerna i blodet mycket väl kan vara orsaken”, förklarade Ian Reid, professor i medicin vid University of Auckland, till Reuters i samband med publiceringen av studien. http://www.bmj.com/content/341/bmj.c3691

Den enkla sanningen är att det inte finns några som helst processade substitut till äkta mat som är hälsosamma. Frågan är om den rödgröna regeringen kan bli av med mjölkbindeln för ögonen och styra om mer av sitt stöd till organiskt jordruk.

Hur vackert kan det vara. Ser du boken för bara träd? 
Vissa böcker står ut och blir just trädet som urskiljer sig från skogen. I höst kommer Hallonbergen, av Tommy Deogan. Den får du bara inte missa. Boken har undertiteln; "Era lagar - våra regler" och handlar om vänskap och vardagslivet i en typiske svensk förort. Det kunde handla om Rosengård, Bergsjön eller Andersberg här i Halmstad.
Här finns skämten som bara de insatta förstår. Här finns det komiska i en tragisk rättsprocess, där du tror att rättvisa finns i sanningen. Där finns scener där vännerna skall förhålla sig till en överklassvärld bara för att en av dem blivit djupt förälskad. Och där beskrivs relationen till poliser, som alltid vet att du är skyldig - det är bara frågan om till vad,..
Hallonbergen är skriven inifrån. Inte av någon tillfällig besökare som tittat förbi. Inte av någon socialarbetar som visserligen jobbat där - men inte levt livet, Tommy Deogan är äkta. Rakt igenom.